Portrett av ingeniør Axel Borchgrevink (1838-1902). Da dette fotografiet ble tatt var ingeniøren kledd i mørk, dobbeltspent dress med forholdsvis brede slag, med kvit skjorte og s...

I 1914 publiserte det svenske «Flottningstidsskrift» denne biografiske artikkelen om Axel Borchgrevink:

«AXEL JUELL BORCHGREVINK
När Flottningstidsskift nu för första gången skall försöka teckna bilden af en norsk föregångsmans gärning, är det helt naturligt, att det gäller AXEL JUELL BORCHGREVINK. Hans förtjenester angå nämligen icke blott det flodområde, dit hans hufvudverksamhet var förlagd, Skiensvasdraget, utan jämväl norskt flottningsväsen i allmänhet. Han ansågs för sin tids erkända auktoritet inom vattenbyggnads- och flottningsväsendet, och hand blev paa grund häraf en af landets mest anlitade besiktningsmän och skiljedomare. Hvad särskildt Skiensälfvens flottningsvädsende betreffar, visade han betydande organisatoriska egenskaper, framför allt i sin stäfvan att samaföra alla större och viktigare vattendrag i Bratsbergs amt under en flottningsförvaltning. Personligen begfattade han sig därvid kanske mindre med det rent tekniska.

Borchgrevink föddes 20. december 1838 på gården Hoel i Norra Hedemarken. Föräldrarna voro oberstlöitnant CARL FREDRIK GRÜNER BORCHREVINK och SARA CHARITE SOPHIE JUELL.

Borchgrevink ämnade sig till militäryrket och aflade också inträdesexamen till krigsskolan, men måste afstå från utbildningen på grund af nedsatt synförmåga. Han vände sig derför til den tekniska banan och skaffade sig sin fackliga underbyggnad vid de tekniska högskolan i Karlsruhe, som ju sedan gammalt är känd för sin höga ståndpunkt på vattenbyggnadskonstens område. Åren 1856-60 studerade han därstädes. Omedelbart efter återkomsten till fosterlandet 1860 erhöll han anställning vid statens kanalväsende så som assistent vid Nordsjø-Skienskanalens byggande, där han hastigt befordrades. Redan följante år blef han nämligen trafikdirektör, och samtidigt härmed gjorde Borchgrevink sitt inträde i flottningsväsendet, i och med nybildningen af «Foreningen til fælles flødning av trælast fra Nordsjø til Skien og udstederne ved Langesundsfjorden». Vid generalförsamlingen 26. februari 1861 beslöts nämligen att

«Generalforsamlingen bemyndiger den kommende direktion til at engagere en flødningsinspektør mod en aarlig løn af indtil 400 sp., hvilken post antages at kunne sættes i forbindelse med den ved kanalvæsenet hersteds ansættendes direktør.»

Då strax därefter platsen skulle annonseras ledig, höjdes emellertid lönen till 6 à 700 sp. och lockade icke mindre än 31 personer att söka befattningen. Vid styrelsesmöte 20. april 1861 uttalade sig direktionen endast för tvenne civilingeniörer, af hvilka Borchgrevink var den ene. Denna anställdes också med hänsyn till kanalväsendets önskemaal, oaktadt medtäflaren, N. H. BRUUN, erhöll de flesta rösterna.
1862 18/3 förnyades Borchgrevinks uppdrag paa samma grunder som förut. Strax förut eller 1862 27/2 hade den nya föreningen öfvertagit flottningen i vattendraget och inspektörens verksamhet vitsordas redan från början hafva varit betydelsefull.

Föreningens utveckling kräfde emellertid, att styrelseordförandens, grosserer D. CAPPELEN, arbetsbörda lättades genom tilkallande af en aflönad direktionsmedlem, den för norska förhållanden typiske «administrerende direkteur», hvilken icke har rösträtt vid generalförsamlingar och direktionsmöten. Genom beslut 1888 22/3 inrrättades också denna befattning, hvarvid Borchgrevink ansågs själfskriven och fullföljde han också denna verksamhet på et berömvärdt sätt i 15 år eller till sin död. Tilläggas bør, att redan 1882 1/3 hade föreningens opraktiska namn ändrats till Skiensvasdragets Fællesflødningsforening, hvilket ännu i dag består. Till dessa yttre konturer af Borchgrevinks ställning till flottningsorganisationen må fogas följande antydningar om hans verksamhet i dessa afseenden. De mest omfattande arbetena under hans tid voro sprängningar, rensningar, skärm- och rännbyggnader samt en hel del trädammar, de sistnämnda gifvetvis numera i regel ombyggda i sten, järn och betong. Äfven sorteringarna moderniserades. Betydelsesfull för flottningen var också vattendragens fortgående kanalisering bl. a. genom tillkomsten af Bandak-Nordsjökanalen, fullbordad 1891. Att mera i detalj ingå paa dessa arbeten är obehöfligt, då en sådan utmärkt och fullständig skildring föreliggeri tryck af CAPPELEN och AUBERT i afhandlingen «Skiensvasdragets fællesfløtningsforening gjennem 50 aar» (se Flottningstidskrift s. 199). Som belysande för flottningstrafikens utveckling under Borchgrevinks tid må emellertid framhållas, att densamma 4-dubblades och vid hans död omfattade omkring 160 000 tolfter i Skiensvasdraget. Samtidigt hade antalet märken ökats från 110 til 152 st.

Borchgrevinks förtjänster om flottningslitteraturen äro betydande, och han har i samarbete med kanaldirektør G. SÆTREN och statsraad H. NYSOM åstadkommit det till såväl planläggning som omfattning bästa alstret i Norden i den kända Haandbog i norsk flødningsvæsen, første del, utgifven först 1889 i Kristiania, ehuru planlagd redan 1880. Utan att träda medarbetarnas rätt för nära torde man kunna tillskriva Borchgrevink en högst betydande del i detta förtjänstfulla arbete.

Som förut antyds, inskränkte sig emellertid Borchrevinks verksamhet icke uteslutandet till flodområdets flottning, utan i lika hög grad gällde denna kanalväsendet. Han förenade som nämnts äfven Nordsjö-Skienskanalens trafikgöromål med fløttningschefbefattningen redan från början, och 1892 utvidgades dessa göromål med direktörsskapet før den nyss färdiga Bandakkanalen, som i hufvudsak är att tillskrifva hans förslag. Han förvärfvade sig härigenom en enestående kännedom om dette flodområdes egenskaper och var outtröttelig at verka för dess tilgodogörande i alla afseenden.

Öfveringeniör Borchgrevinks energi hann dock ännu längre. Sålunda varr han en interesserad kommunalman i Skien och ledamot af stadsfullmäktige åren 1874-1901, däraf såsom ordförande åren 1883-85. Äfven vid Skiens Landsutställning 1891 var han vice ordförande och vid utställningen 1900 ordförande. Hans interesse för ekonomisk verksamhet och förmåga att leda förhandlingar förde honom dessutom in i styrelsen för Skiensfjordens Kreditbank 1887, hvars ordförande han var fr. o. m. 1898. Ett annat liknande uppdrag var ordförandeskapet i generalförsamlingen vid Centralbankens for Norge stiftande år 1899.

Ett yttre tecken på hans duglighet var S:t Olavsordens riddarkors år 1886 för förtjänster om kommunikationsväsendet.

Borchgrevinks egenskaper hedras dock mest genom de skapelser, som bestå efter hans bortgång, hvilken inträffade den 28 januari 1902 i följd af influensa, och i de omdömen, hans hufvudmän inom flottningsföreningen fälla om hans utmärkta duglighet samt energiska og rätliniga karaktär.

Borchgrevink var som chef sträng og fordrande, men hans folk visste, att under den barska ytan slog ett varm hjärta. Han var därför allmänt afhållen. Han tenkte och talade skarpt logiskt og hade en sällsynt förmåga att finna och hålla sig till det väsentliga. I debatten var han därför slagfärdig och skarp. Han skref talangfullt alla utlåtanden af hvad slag de vara må och hade ett minne, som gjorde anteckningar nödvändiga endast undantagsvis.

Som sällskapsmänniska lär han hafva varit en utmärkt historieberättare og känd før ett gladt humör.

Borchgrevink ingick 22. oktober 1868 äktenskap med LAURA KAROLINE SIMONINE THORBJÖRNSEN, dotter til prokurator SIMON TORBIÖRNSEN och ANNE HIELM. De hade 9 barn, af hvilka 6 ännu äro i lifvet, nämligen:

SOPHIE, f. 1871, g. m. redaktör M. K. Gjerløw
THORVALD JUELL, f. 1875, ingeniör, Kristiania
CARL JUELL, f. 1877, cand. jur., journalist, Skien
FREDRIK GRÜNER, f. 1884, ingeniör, Riksforsikringsanstalten, Kristiania
HANS JUELL, f. 1886, bergsingeniör, Galazien
HENRIK CHRISTIAN JUELL, f. 1891, maskiningeniør, Skien»

Artikkelen er skrevet av Richard Smedberg, som var redaktør for «Flottningstidsskrift» da den ble publisert. I en fotnote heter det at «Bidrag till denna lefnadsteckning hafva lämnats af grosserer D. CAPPELEN, fløtningsdirektør E. AUBERT och kanaldirektør G. SÆTREN.»

Collapse text