Kronobergs Arkeologiska Förening (Förening)

I maj år 2016 genomfördes en publik arkeologisk forskningsundersökning inom den gropkeramiska bolatsen på Gettersö i Bolmen (RAÄ 125, Annerstad socken). Undersökningen gjordes i form av en studiecirkel för allmänheten. För att göra så lite skada som möjligt på fornlämningen grävdes ett 15-tal rotvältor. Ansvariga för undersökningen var Kulturparken Småland och Carl Persson Fornforskaren AB. Som medarrangörer var även Kronobergs arkeologiska förening. Undersökningen visade att boplatsspår förekom på hela ön, över 143 meters ekvidistans. En höjd som motsvarar vattennivån under mellanneolitikum. Fyndmaterialet av flinta, keramik och bergart lämpade sig väl för analyser som visade att olika aktiviteter gjorts på olika delar av ön. Utöver fynden från den gropkeramiska boplatsen framkom även historiska spår av järnframställning och metallhantverk inom en begränsad yta på ön (Alering & Persson 2017).
Max. höjd över havet
145.0
Min. höjd över havet
140.0

Collapse text

Gripeberg - vallanläggning från bronsåldern. Under år 2012 gjordes en forskningsundersökning inom fornborgen Gripeberg utanför Växjö. Undersökningar gjordes även år 2007 och 2009 och rapporterades separat, men den aktuella rapporten sammanfattar även de två tidigare delundersökningarna. Sammantaget visade undersökningarna att Gripeberg var en betydligt äldre och mer komplex lämning än vad som tidigare gjorts gällande. Utöver de synliga stenvallar som delvis omgärdar den branta bergshöjden, finns ett flertal anläggningar under mark. De utgörs av stenpackningar som hänger samman i en storskalig konstruktion innanför murarna. Hela anläggningen verkar vara anlagd under bronsåldern, inom en period som omfattar minst 1200 år. Sammanfattningsvis bedöms anläggningen vara en så kallad vallanläggning med ett kultiskt och religiöst sammanhang, snarare än en skyddsbefästning.
Anledning till undersökning
Forskning
Max. höjd över havet
190.0
Min. höjd över havet
180.0

Collapse text

2009 års undersökning av fornborgen Gripeberg resulterade i flera spännande resultat. De stärkte hypoteserna från 2007 års undersökning och framförallt gav resultaten anläggningen en mer komplex karaktär. Undersökningen av den norra muren kunde, trots det begränsade dateringsunderlaget, stärka arbetshypotes att det fanns en tyngdpunkt i anläggandet och utnyttjandet av fornborgen under yngre bronsålder. Den norra och södra muren hade därmed samtida dateringar och uppvisade dessutom en likartad karaktär och uppbyggnad. Resultaten visade också att fornborgens norra del hade en tidigare okänd inre stenskonstruktion, som gav intryck av att kunna innehålla gravar. Direkt under den norra muren framkom ett deponerat fynd. Det utgjordes av ett medvetet slaget bergartsfragment med slipade och prickhuggna ytor. Resultaten visade även att murverket möjligen inte haft någon ingång. Det stärkte, tillsammans med dateringen och framkomsten av den inre stenpackningen, hypotesen om fornborgen som en möjlig gravhägnad eller vallanläggning.
Anledning till undersökning
Forskning
Max. höjd över havet
190.0
Min. höjd över havet
180.0

Collapse text

Föremålen från Gettersö intresserade arkeologer redan under 1800-talet, men först 2014 gjordes en mer modern studie av platsen. Fornlämning Annerstad 125:1 är en boplats från yngre stenåldern, med spår av en grupp människor som vi benämner gropkeramiker. Namnet kommer av hur de dekorerade sin keramik. Dessa människor levde huvudsakligen utmed Sydsveriges kuster under perioden 3 200 – 2 300 f. Kr. Till skillnad från bönder och boskapsskötare i inlandet var gropkeramikerna fiskare och säljägare. Det kan man se både på deras redskap och genom DNA från deras ben. Vad gjorde dessa människor på en liten ö i södra Bolmen och hur var deras kontakt med människorna runt omkring? Detta och mycket annat har arkeologen Carl Persson undersökt i en förstudie om boplatsen på Gettersö.
Anledning till undersökning
Forskning
Max. höjd över havet
145.0
Min. höjd över havet
140.0

Collapse text

Under år 2000 undersöktes en del av en trattbägarboplats inom RAÄ 218 i Växjö socken. Då det i närområdet finns ett oregistrerat område med förmodade lertäktsgropar togs två lerprover med sticksond. Leran och en av skärvorna från ett TBK-kärl ICP-analyserades sedan för att utreda huruvida leran i kärlet var hämtad lokalt eller ej.
Anledning till undersökning
Annat uppdrag

Collapse text