19,365 results in DigitaltMuseum:

Uddeholmskoncernen (Bruk)

Järnhanteringen i Hagfors startade redan 1640 då Sunnemo bruk anlades. 1668 påbörjade Johan Karlström byggnationen av Stjärns stångjärnshammare och Stjärnsfors bruk grundades därefter. Hans gods gavs namnet Uddeholm. Efter Karlströms död 1691 lades produktionen ned fram till 1720, då Bengt Gustaf Geijer och hustrun Lovisa Sofia Tranea köpte Uddeholms gård inklusive mark och hamrar. Uddeholms Bolag grundades samma år och kom att ägas av släkten Geijer fram till 1870 då bolaget Uddeholms AB bildades. Företaget har en lång och händelserik historia. Exempelvis införlivades Munkfors bruk 1830 genom köp i den övriga stålrörelsen. Ett nytt stort järnverk anlades på 1870-talet vid Hagforsen, vilket ersatte flera mindre hammare och masugnar. Vidare anlades 1883 vid det nya bruket en hammarsmedja med en mycket stor ånghammare. Så lades grunden för dagens smidescentrum av verktygsstål på platsen. Arbetet med att bygga upp Uddeholms internationella säljorganisation inleddes 1920. Wilhelm Ekman tillträdde 1956(-1975) som VD för Uddeholm. Han är ofta sedd som den siste traditionelle bruksdisponenten i Sverige som styr över en koncern med fem rörelsegrenar; stål, skog, kemi, kraft och gruvor. Idag sker produktionen främst vid Hagfors Järnverk. Här tillverkas och förädlas verktygsstål i olika dimensioner. Stålet används främst till just verktyg som i sin tur används vid tillverkning av olika produkter inom t.ex. bilindustrin och elektronikindustrin. Verktygsstål har speciella egenskaper och används för mekaniska applikationer.

Organization

Klosterverken (Bruk)

Stålindustrin Klosterverken var en del av Klosters bruk beläget i bruksorten Långshyttan i Hedemora kommun. De äldsta beläggen för ortens existens härstammar från 1427. Det kan redan under 1400-talet ha funnits en hytta på platsen. På 1500-talet anlades hammarsmedjor längs ån. Två hyttor var i bruk parallellt i Långshyttan under en stor del av 1600-talet. En av lades dock ned på 1670-talet. Långshyttan i Husby socken kom att bli en del i Klosters bruks ägo från och med 1859. 1861 lades den gamla bergsmanshyttan ned och en ny hytta startades, som under en lång tid var den största i Sverige. Samma år anlade man också ett bessemerverk. Under 1800-talet började man att använda en mer modern typ av masugn. Bruket i Långshyttan var banbrytare när det gäller arbetet med denna. Även inom tillverkning av rostfritt stål var man framstående. Moderniseringen som här skedde under 1800-talet ledde till att arbetarna blev fler och orten utökades. Christopher Polhems Stjärnsunds bruk köptes 1871 och samlades tillsammans med all annan järnhantering i Husby socken under aktiebolaget Klosters AB. Efter detta skedde flertalet ut- och ombyggnationer. Vid slutet av seklet kom även en järnväg att anläggas hit. Trots en rad framgångar drabbades Klosters AB av några svåra år ekonomiskt. Detta ledde till att bolaget 1927 blev införlivat i Fagerstakoncernen, såsom Klosterverken. 1948 upphörde produktionen av tackjärn vid Långshyttan, varpå hyttan lades ned. Bara några år tidigare hade Stjärnsunds bruk stängts ned. Därför stod Långshyttan ensamt under namnet Klosterverken. Under 1900-talets andra hälft kom fler delar av koncernen att läggas ned, följt av ett antal ägarskiften. Från 2014 finns inte längre någon verksamhet kvar vid Långshyttan.

Organization

Share to