13 results in DigitaltMuseum:

5 names

Show all

Surahammars bruk (Bruk)

Verksamheten vid Surahammars bruk påbörjades redan under 1500-talet. Vid denna tid anlades en kronohammare vid Kolbäcksån. Bruksegendomens huvudbyggnad är belägen på en holme i ån. Vid 1600-talets slut bestod bruket endast av en mindre smedja. Efter att bruket övertogs av Sofia Christina Lilliestierna 1726, utvecklades verksamheten och företaget växte; Produktionen ökade och kvaliteten på järnet höjdes. Lillienstiernas järnstämpel kom att användas även efter hennes bortgång. Därefter kom bruket att byta ägare ett flertal gånger. Surahammars Bruks AB grundade 1891 VABIS, ett verkstadsföretag. År 1905 övertogs Svanå bruk och blev en del i företaget. År 1916 erhölls nästan alla bolagets aktier av ASEA. Surahammars Bruks AB är idag Skandinaviens enda tillverkare av elektroplåt med en årsproduktion på 70 000 ton. Företaget är en del av ”Tata Steel”.

Åkers styckebruk (Bruk)

Åkers styckebruk är en ort i Strängnäs kommun som anlades under medeltiden, men som växte betydande då bruket grundades av Karl IX under 1580-talet. Här fanns ett kanongjuteri som var aktivt mellan 1588-1866. Åkers krutbruk flyttade från Forssa till Åkers Styckebruk vid 1700-talets slut. Här producerades krut ända fram till 1993. Under 1800-talet började man man även att producera civila produkter, exempelvis åkersplogen (ca 1840-1940) samt valsar för stål- och metallindustrin (från och med 1806). Idag ägs bruket av Åkers Sweden AB som bland annat tillverkar valsar för järnvägsräls och karosseriplåt för bilar.

Österbybruk (Bruk)

Järnbruket vid Österbybruk grundades av Gustav Vasa. Malmen kom från Dannemora gruvor. Verksamheten skulle från början specialisera sig på produktion av krigsmateriel. Ägare av bruket har därefter bland andra varit Louis De Geer, Claes Grill samt Per Olof Tamm. Den senare stod som ensam ägare av bruket från och med 1821. I nästan hundra år kom bruket sedan att ägas av släkten Tamm, fram till 1916. Verksamheten vid bruket lades ned 1983. Dannemora gruvor ägdes under 2000-talet av Dannemora Mineral AB. Efter att brytningen i gruvan legat nere under en tid, återinvigdes den 2012. Företaget gick i konkurs 2015 på grund av nedåtgående priser på malm.

Stripa gruva (Gruva)

Stripa gruva har varit i bruk sedan 1400-talet, med ett uppehåll mellan 1643-1771 på grund av bristande resurser. Stora Stripa gruvlag bildades 1783, varefter bolaget kom att ombildas ett antal gånger innan gruvan togs ur drift 1977. Mellan 1977-1991 fungerade Stripa gruva som forskningsgruva. Svensk Kärnbränslehantering undersökte då förutsättningar och möjligheter gällande slutförvaring av kärnkraftsavfall.

Stråssa gruva (Gruva)

Järnmalmsbrytningen i Stråssa började på 1400-talet. Gruvan drevs under en lång tid av bergsmän, fram till dess att Stråssa Grufvebolag bildades 1874. Detta ombildades 1906 till aktiebolag. Redan följande år köptes gruvfältet av Metallurgiska AB. Efter ett antal turbulenta år och flera olika ägare, lades driften ned 1923, bland annat på grund av en sjunkande konjunktur. Vid 1950-talets mitt stod Grängeskoncernen som ägare och återigen påbörjades verksamheten vid Stråssa gruva med nya stora investeringar. Järnmalmen visade sig dock vara lågvärdig och man kunde inte konkurrera med andra bolag. Stråssa gruva samt bolagets andra gruvor överfördes 1978 till statligt ägda SSAB. På grund av dess dåliga lönsamhet, inleddes 1981 nedläggningen av gruvan som togs helt ur drift 1983. Under en period från och med 1984 fungerade Stråssa som besöksgruva och var Bergslagens djupaste. Även denna verksamhet lades dock ned, länspumparna stängdes och gruvan fylldes återigen med vatten.