26,769 results in DigitaltMuseum:

Tilbygg på kornsilo i Buvika

Postkontoret ombord i DS Sigurd Jarl

Dannell, Erik (1859? - )

Pettersson, Otto Rudolf Lucas (1831 - 1888)

Olufsen, Ole (1865 - 1929)

Ole Olufsen, född 24 januari 1865, död 13 december 1929, var en dansk geograf och forskningsresande.

Alarik Behm (1871 - 1944)

Chef för Skansen naturhistoriska avdelning 1907-1937

Cajmatz, Karl (1905 - 1991)

Amanus/arkeolog vid Västerbottens museum i Umeå och intendent vid Hälsingslands museum Hudiksvall.

Forsberg, Claes-Göran (1929 - 2001)

Museichef för Hälsinglands museum från 1972.

Erixon, Sigurd Emanuel (1888 - 1968)

Svensk etnolog och kulturhistoriker. Verksam vid Nordiska museet och professor vid Institutet för folklivsforskning i Stockholm.

Bensinstasjoner i Akershus 2016-2017 - Tre Statoilstasjoner

MiA Museene i Akershus gjennomført et dokumentasjon- og innsamlingsprosjekt om bensinstasjoner i Akershus. Denne mappen viser tre Statoilstasjoner før de ble omdannet til Circle K stasjoner våren 2016. De tre stasjonene representerer tre forskjellige bensinstasjonstyper. Statoil Dal er en moderne bensinstasjon som ligger ved motorvei E6 nordgående retning i Eidsvoll kommune. Bensinstasjonen har pumpeanlegg for privatbiler og et anlegg for lastebiler. Butikken har et bredt utvalg av mat-, kiosk og dagligvarer . Det er bilvaskehall, men ikke verksted. Statoil Nadderud ligger i et byområde og fungerer både som bensinstasjon og nærbutikk. Den har et bredt utvalg at mat-, kiosk og dagligvarer. Det er bilvaskehall og selvvaskehall og et verksted. Man kan leie tilhenger på stasjonen og kolonial.no har et hentepunkt på stedet. Statoil Hemnes er en klassisk bensinstasjon på bygda. Den er drevet av ekteparet Lundhagen. Stasjonen har et stort verksted og bilvaskehall. I butikken kan man få biltilbehør og mat- og kioskvarer. Om bensinstasjonprosjektet I 2016 fotodokumenterte Museumstjenesten i MiA alle bensinstasjoner i Akershus fylke. Tre Statoilstasjoner ble fotodokumentert med både interiør, eksteriør, personal og detaljbilder. Samtidig ble gjenstander med Statoillogo samlet inn. Foranledningen var at alle Statoilstasjoner i 2016 ble omdannet til Circle K stasjoner.

Bugge & Olsen (Rederi)

Stråssa gruva (Gruva)

Järnmalmsbrytningen i Stråssa började på 1400-talet. Gruvan drevs under en lång tid av bergsmän, fram till dess att Stråssa Grufvebolag bildades 1874. Detta ombildades 1906 till aktiebolag. Redan följande år köptes gruvfältet av Metallurgiska AB. Efter ett antal turbulenta år och flera olika ägare, lades driften ned 1923, bland annat på grund av en sjunkande konjunktur. Vid 1950-talets mitt stod Grängeskoncernen som ägare och återigen påbörjades verksamheten vid Stråssa gruva med nya stora investeringar. Järnmalmen visade sig dock vara lågvärdig och man kunde inte konkurrera med andra bolag. Stråssa gruva samt bolagets andra gruvor överfördes 1978 till statligt ägda SSAB. På grund av dess dåliga lönsamhet, inleddes 1981 nedläggningen av gruvan som togs helt ur drift 1983. Under en period från och med 1984 fungerade Stråssa som besöksgruva och var Bergslagens djupaste. Även denna verksamhet lades dock ned, länspumparna stängdes och gruvan fylldes återigen med vatten.

Uddeholmskoncernen (Bruk)

Järnhanteringen i Hagfors startade redan 1640 då Sunnemo bruk anlades. 1668 påbörjade Johan Karlström byggnationen av Stjärns stångjärnshammare och Stjärnsfors bruk grundades därefter. Hans gods gavs namnet Uddeholm. Efter Karlströms död 1691 lades produktionen ned fram till 1720, då Bengt Gustaf Geijer och hustrun Lovisa Sofia Tranea köpte Uddeholms gård inklusive mark och hamrar. Uddeholms Bolag grundades samma år och kom att ägas av släkten Geijer fram till 1870 då bolaget Uddeholms AB bildades. Företaget har en lång och händelserik historia. Exempelvis införlivades Munkfors bruk 1830 genom köp i den övriga stålrörelsen. Ett nytt stort järnverk anlades på 1870-talet vid Hagforsen, vilket ersatte flera mindre hammare och masugnar. Vidare anlades 1883 vid det nya bruket en hammarsmedja med en mycket stor ånghammare. Så lades grunden för dagens smidescentrum av verktygsstål på platsen. Arbetet med att bygga upp Uddeholms internationella säljorganisation inleddes 1920. Wilhelm Ekman tillträdde 1956(-1975) som VD för Uddeholm. Han är ofta sedd som den siste traditionelle bruksdisponenten i Sverige som styr över en koncern med fem rörelsegrenar; stål, skog, kemi, kraft och gruvor. Idag sker produktionen främst vid Hagfors Järnverk. Här tillverkas och förädlas verktygsstål i olika dimensioner. Stålet används främst till just verktyg som i sin tur används vid tillverkning av olika produkter inom t.ex. bilindustrin och elektronikindustrin. Verktygsstål har speciella egenskaper och används för mekaniska applikationer.

Österbybruk (Bruk)

Järnbruket vid Österbybruk grundades av Gustav Vasa. Malmen kom från Dannemora gruvor. Verksamheten skulle från början specialisera sig på produktion av krigsmateriel. Ägare av bruket har därefter bland andra varit Louis De Geer, Claes Grill samt Per Olof Tamm. Den senare stod som ensam ägare av bruket från och med 1821. I nästan hundra år kom bruket sedan att ägas av släkten Tamm, fram till 1916. Verksamheten vid bruket lades ned 1983. Dannemora gruvor ägdes under 2000-talet av Dannemora Mineral AB. Efter att brytningen i gruvan legat nere under en tid, återinvigdes den 2012. Företaget gick i konkurs 2015 på grund av nedåtgående priser på malm.

Åkers styckebruk (Bruk)

Åkers styckebruk är en ort i Strängnäs kommun som anlades under medeltiden, men som växte betydande då bruket grundades av Karl IX under 1580-talet. Här fanns ett kanongjuteri som var aktivt mellan 1588-1866. Åkers krutbruk flyttade från Forssa till Åkers Styckebruk vid 1700-talets slut. Här producerades krut ända fram till 1993. Under 1800-talet började man man även att producera civila produkter, exempelvis åkersplogen (ca 1840-1940) samt valsar för stål- och metallindustrin (från och med 1806). Idag ägs bruket av Åkers Sweden AB som bland annat tillverkar valsar för järnvägsräls och karosseriplåt för bilar.

Gammelbo (Bruk)

Gammelbo är en by i Ramsberg, Örebro län som troligen var bebodd redan under 1400-talet. Den hytta för järnframställning som fanns på platsen kallades Fanthyttan. Denna omnämns för första gången 1538. I anslutning till Gammelbo låg de så kallade Klotenverken eller Klothytteverken. Här ingick Klothyttan samt smedjorna i Nyfors och Korslången. Dessa förvärvades av den Heijkenskjöldska släkten 1822. Redan omkring 1600-talets slut hade Detlof Heijke blivit brukspatron vid järnbruken i Gammelbo och Granhult. Släkten Heijkenskjöld ägde därmed ett stort område med flera brukskomplex fram till 1872 då det engelska bolaget Thomson & Bonar köpte hela rörelsen. Verksamheten kom senare att kallas Kloten AB. Redan 1899 såldes bolaget till den svenska staten, som avvecklade anläggningarna 1910. För övrigt kan nämnas att Gammelbo har blivit känd på grund av Lars Larsson ”Lasse-Majas” stölder på Gammelbo gården kring sekelskiftet 1800. Han föddes också i närområdet, i byn Djupdalen i Ramsberg.

Stripa gruva (Gruva)

Stripa gruva har varit i bruk sedan 1400-talet, med ett uppehåll mellan 1643-1771 på grund av bristande resurser. Stora Stripa gruvlag bildades 1783, varefter bolaget kom att ombildas ett antal gånger innan gruvan togs ur drift 1977. Mellan 1977-1991 fungerade Stripa gruva som forskningsgruva. Svensk Kärnbränslehantering undersökte då förutsättningar och möjligheter gällande slutförvaring av kärnkraftsavfall.

Strömbacka bruk (Bruk)

Vid bruket uppfördes en stångjärnssmedja 1753 samt en masugn 1796. Det så kallade Vallonsmidet infördes 1829 efter Gustaf Adolf Tamms beslut. Fram till år 1947 användes denna tillverkningsmetod vid bruket. Det var således det sista bruket i Sverige som använde sig av metoden så långt in på 1900-talet.

Surahammars bruk (Bruk)

Verksamheten vid Surahammars bruk påbörjades redan under 1500-talet. Vid denna tid anlades en kronohammare vid Kolbäcksån. Bruksegendomens huvudbyggnad är belägen på en holme i ån. Vid 1600-talets slut bestod bruket endast av en mindre smedja. Efter att bruket övertogs av Sofia Christina Lilliestierna 1726, utvecklades verksamheten och företaget växte; Produktionen ökade och kvaliteten på järnet höjdes. Lillienstiernas järnstämpel kom att användas även efter hennes bortgång. Därefter kom bruket att byta ägare ett flertal gånger. Surahammars Bruks AB grundade 1891 VABIS, ett verkstadsföretag. År 1905 övertogs Svanå bruk och blev en del i företaget. År 1916 erhölls nästan alla bolagets aktier av ASEA. Surahammars Bruks AB är idag Skandinaviens enda tillverkare av elektroplåt med en årsproduktion på 70 000 ton. Företaget är en del av ”Tata Steel”.

Garpenbergs gruva (Gruva)

De första skriftliga beläggen för gruvbrytning i Garpenberg är från 1300-talet. Det är troligt att brytningen har påbörjats betydligt tidigare än så. Ortnamnet kommer från de bergsmän, ”Garpar” från Tyskland som anställdes för att utveckla gruvdriften och hytthanteringen i området. En ny malmfyndighet hittades norr om den gamla gruvan 1962 och därmed utökades gruvområdet. Den nya gruvan kallas Garpenberg Norra, vars gångar nu är förenade med den äldre, södra gruvan. Garpenberg är den enda gruvan som fortfarande är i drift i Bergslagen. Ur malmen utvinns både koppar, bly, zink, silver samt guld. Boliden AB är det bolag som står för gruvdriften.