Moshulu

Fyrmastade stålbarken Moshulu blev Gustaf Eriksons sista inköp till sin och världens sist seglande långfartsflotta i handelsfart. Sedan 1928 låg Moshulu upplagd på västkusten, i Victoria B.C. och sedan i Vinslow. År 1935 besiktigades och övertogs Moshulu av kapten Gunnar Boman för Gustaf Eriksons räkning. Gustaf Erikson satte in Moshulu på vetetraden. År 1939 gjorde Moshulu den snabbaste seglatsen på 91 dygn från Australien till Queenstown. I slutet av november 1939 tog man lots utanför La Plata. I februari 1940 avseglade Moshulu med destination Danmark, lasten från Argentina bestod av 4300 ton råg och 600 ton havre. På grund av rådande krig var det omöjligt att gå till Danmark som var ockuperat och farvattnen in till Skagerack var minerade. Därför beslöt kapten Sjögren att söka sig in till Kristiansand i Sydnorge. Där fick man order att lossa lasten för tyska armens räkning.
Efter utlossning lades Moshulu upp och besättningen avmönstrades. Endast segelmakaren, den legendariska John Sommarström från Mariehamn, blev kvar ombord som vakt enligt redaren Gustaf Eriksons order. Moshulu avriggades och bogserades till Nordnorge för att användas som magasinfartyg för tyska marinen. Moshulu återlämnades efter kriget till Gustaf Erikson av Norge. Fartyget var då praktiskt taget ett vrak. Efter inspektion bestämde rederiet att sälja Moshulu.
Efter en period som spannmålsmagasin i Stockholm och Nådendal bjöds hon ut till försäljning i början på 1960-talet. Amerikanska sponsorer vid South Street Seaport Maritime Museum i New York köpte Moshulu och bogserade fartyget över Atlanten. Efter en tid flyttades Moshulu till Philadelphia och ombyggdes till ett kombinerat musei- och restaurangbolag.

Levererat: 1904 (Byggd av W. Hamilton & Co. , Pt Glasgow, för G.J.H. Siemers & Co. i Hamburg.)