• Photo: Harald Hognerud (Opphavsrett)
  • Photo: Birger Lindstad (Opphavsrett)
  • Photo: ukjend (Opphavsrett)
  • Photo: ukjent (Opphavsrett)
  • (Opphavsrett)

Tyssedals-samfunnet

Anleggsarbeidet for første byggjetrinn vart gjennomført på kort tid, med ein arbeidsstyrke på 500 mann. Dei bygde vasstunnelar, reguleringsdam, kraftstasjon, røyrgate, kai, taubaner, kontorbygg, bustader og 6 km kraftline i ville fjellet til Odda, for å skaffa kraft til det nye smelteverket.

Ringedalsdammen

Gründeren Sam Eyde, grunnleggjaren av Norsk Hydro, var den første generaldirektøren i A/S Tyssefaldene. Etterfølgjaren hans, Ragnvald Blakstad, gjennomførte full utbygging av kraftstasjonen og Ringedalsdammen. Dette damanlegget i hoggen granittstein, 520 m langt og 33 m høgt, var Noregs største då det var ferdig i 1918.

Kjende arkitektar

Dei fleste av Tyssefaldene sine bygningar er frå perioden 1912 - 1917, teikna av kjende norske arkitektar som Morgenstierne & Eide, Thorvald Astrup og Victor Nordan. «Administrasjonshotellet», forsamlingshuset «Festiviteten», kontorbygningen, Tveitahaugen hageby og andre bustadområde skriv seg frå denne tida.

Aluminium og ilmenitt

Det norske Nitridaktieselskap, som dreiv Eydehavn, bygde aluminiumsfabrikk i Tyssedal i 1916. Denne var i produksjon fram til 1981, men vart riven for å gje plass til ilmenittsmelteverket, TTI, som hentar ut jern av ilmenitten. Hovudproduktet er titandioksydslagg, som går til pigmentindustrien.

Skiftande tider

Industrisamfunnet Tyssedal har gjennomlevt skiftande tider. På gardane Tyssedal og Tyssedalstveit budde det omlag 30 menneske før kraftutbygginga tok til. Folketalet i Tyssedal kom på det meste opp i ca 1500. I dag er Tyssedal kraftstasjon freda. Administrasjonsbygget er hovudbase for Odda Industristadmuseum, som også omfattar arbeidarbustader i Odda og eit industrihistorisk arkiv.
 

Share to