På mark som ursprungligen tillhörde gårdarna Evje och Hauge på Rolvsöy byggde arbetare vid tegelbruken och inom sågindustrin i samband med industrialiseringen ett stort antal hus för sig och sina familjer. Husen var små byggnader som ofta uppfördes av restvirke från industrierna. De som arbetade i industrierna var inflyttade, en mycket stor andel var svenskar.
Under 1930-talet var det depression vilket drabbade industrin hårt. Många industriarbetare flyttade från trakten. I samband med att husen såldes kom flera av dessa att köpas av personer ur olika resandefamiljer. Bland dem som flyttade till Rolvsöy fanns medlemmar av Trondhjemmersläkten, men också andra släkter var representerade.
Sju hus på Rolvsöy har lokaliserats som under längre och kortare tidsperioder på 1930-50-tal beboddes av ett antal familjer av tatersläkt. Majoriteten av resandefamiljerna var nära släkt med varandra. Bland annat bodde här en kvinna av Trondhjemmersläkten tillsammans med sin i det närmaste vuxna dotter i ett av husen, medan minst tre av hennes vuxna barn med familjer också bodde i närområdet. Flertalet av resandehusen ligger inom bara några hundra meters avstånd från varandra. De fanns på Deleveien, Fossekallveien, Jerpeveien, Meiseveien Rolvsöyveien och Orions vein, nära Rolvsöy kirke längre åt nordväst.
Så vitt det framkommit ägde majoriteten av de resande sina egna hus. Det berättas bland annat att ett av husen som låg på Deleveien köptes in i samband med en auktion som troligen ägde rum 1936. Huset betalades kontant. Familjen som köpte det bodde kvar i flera år men flyttade troligen redan under kriget. Familjens barn gick i skolan större delen av höst, vinter och vår. Under sommarhalvåret var man ute på handelsresor. Barnen lekte med grannbarnen och även de vuxna umgicks och hjälpte varandra med husbygge och andra göromål. Det var inte ovanligt att husmor i grannhuset fick ta hand om en del av taterfamiljens värdesaker under sommarens resor.
Minst ett av husen ägdes dock av Norsk Misjon blandt hjemlöse, som 1942 sålde det enligt en bevarad skjöte vidare till en fastboende för 4800 kronor. Den familj som bodde i detta hus var aktiva i frikyrkan men flera av barnen konfirmerades i Rolvsöy kirke.
Även om husen på Rolvsöy var små var tomterna ofta stora. Detta passade bra för taterfamiljerna som ofta hade hästar. Flera av männen ägnade sig åt hästhandel under vintrarna när man inte var ute på handelsresor.
Majoritetsbefolkningens berättelser om umgänget med resandefamiljerna är positiv: Man trivdes gott tillsammans och hjälpte varandra i vardagen. Resandekvinnor ingick i samma syjunta som flera av de andra mödrarna säger Reisendekartets uppgiftslämnare. En man berättar: «Pappa og Karl Johan dem var kamerater dem så det var nesten ikke en dag uten at han Karl Johan stakk innom oss og fikk en kopp kaffe eller noe sånt nå. Noen... Han solgte nok hestar han. Og klokker. Det var liksom, det var liksom det det gikk på. Særlig hester for han hadde jo stall der nede på og der kunne det vare to tre hester.»
Samtidigt fick Rolvsöy en «stämpel» i omgivningen. Det skrevs i tidningarna om händelser kommpade till resandefamiljer och det förekom slagsmål. »Det var tater, det var taternavnet då, Men dem var jo snille mennesker altså og vare i sammen med men det taternavnet det ble liggende lite, blandt andre då. Når man kom på andre steder ja så altså ”Du du er fra taterstedet.”», berättar en kvinna född på Rolvsöy på 1920-talet.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».